Mandarinand

Jättefint vårväder tyckte jag och Carin och tog en löprunda innan frukost. Det blåste kallt som fan och jag sprang i knickers och blev helt slut i kroppen av energibrist =)

Resten av dagen spenderades inne i Hannover, vi har köpt en fin dubbelluftmadrass. Vet ej om den går in i tältet men enligt Hillebergs hemsida ska den göra det. Upp till bevis, kvalitetstält! Köpte också fina Tevasandaler på rea, åt grekisk lunch (jag sa att jag ville gärna äta nåt genuint tyskt, och så hamnade vi på restaurang "Aten". Jaja, tzatziki är ju faktiskt gott.) och frös i den iskalla vårblåsten.

Vi gick ner en sväng till Herrenhäuser Garten för att strosa runt och titta på eventuella rörhönor. Vi såg två rörhönor, en albinogräsand och en mandarinand. Det låter inte så fantastiskt men kolla in denna länken så ska vi få se en vacker fågel: http://sv.wikipedia.org/wiki/Mandarinand

Hur coolt som helst. Dessutom var träden fulla med mistlar, vilket inte är en vanlig syn i Sverige, men kanske här i Tyskland då. Mistlar växer parasitiskt i trädens kronor och suger näring från träden utan att ge något nyttigt tillbaka. Många pussar blir det i parken.

I morgon tidigt, tidigt så styr vi V40:n mot Font. 85 härliga autobahnmil.

Tyskt ösregn

Zoobesöket, som vi hade planerat så fint, blev tyvärr inte av idag eftersom himlen hade öppnat sig och det kändes som om alla djur skulle krypa in i sina hålor. Så även vi. Fast vi gick till Sea World, ett fint akvarium som låg på bekvämt avstånd från Carins superfina hus. Helt obegripligt mycket folk dock, men vi fick se queen angelfish och sting rays och hitta Nemo-fiskar.

Tog sen fika på ett söndagsöppet kafé i zentrum, det blev sjukt onyttigt men rejält imponerande våfflor =) Spårvagn hem, den kallas för U-bahn när den går under jord och Strassenbahn när den går ovan jord. Hmm, praktiskt!!

Nu har vi kollat på film (Den vita massajen, faktiskt grymt bra film, 4 av 5) och ätit god mat med en Riesling till. Det är fint att vara i Tyskland. Vi stannar nog i morgon med.

Då är affärerna öppna igen och vi ska jaga uppblåsbara madrasser.

Massa bilkörning och massa stau

Äntligen framme hos Carin i Hannover, 4 timmar efter planerad tid!

Inatt sov vi hos Anna-Klara i Malmö, det var hur kul som helst att träffa henne igen. Så galet längesen vi sågs sist. Det får inte dröja en evighet till nästa gång! Vi gick på Etiopienmiddag, åt massa gott som vi inte visste vad det var (med händerna dessutom!!). Och sov på våra uppblåsbara madrasser à 20 kr som jag tyckte skulle vara bra att sova på. Det första vi får göra när butikerna öppnar i Hannover är att köpa madrasser som inte läcker.Förlåt Anders, jag ska lyssna på dig nästa gång.

Efter lite trixande kom vi iväg i morse vid åttatiden och siktade på Rödby. Trångt som fan på färjan men det går ju galet fort på autobahn efteråt... Har börjat lära mig tekniken nu, men det är lite scary att köra i 130 och bli omkörd av massa audisar och mercedesar som kör i det dubbla. Sen blev det stau i 4 timmar. Och det var fan det värsta jag varit med om så nu vill jag inte prata mer om det.

I morgon blir det kultur i Hannover med Carin, som jag hoppas är expert på ämnet. I look forward! Och så får vi sova på en riktig, fin, uppblåsbar madrass inatt. Tackar.

Höres!

På det sjunde smäller det

I morgon, efter bromsbyte och mutande av bilmekande gymnasiepojkar och-flickor med morotskaka och lånande av ljudböcker av farmor, börjar resan söderut. Anders vill stanna redan i Kjuge, efter 4,5 mil alltså, jag är mer tveksam. Nog för att han var nära på Ferdinand men det känns psykande att göra första stoppet innan motorn ens hunnit bli varm...

Det verkar bli rätt mycket saker ändå, fastän jag minimerat min klädväska till ett par jeans, klätterkläder och ett par shorts ifall det skulle bli vår på riktigt. Nu är ju inte v40:n så himla stor heller, men det ska nog gå bra.

Nu ska jag krypa ner i sängen, med massor av fladdrande fjärilar i magen och en klump av lycka i magen. Nu får vi se var nästa blogg-anhalt blir. Hannover?

Förresten, lite kul att standard typsnittet på blogger heter Font.

Vårtecken

Det är inte varje 3:e mars som man vandrar runt bland hav av blåsippor och tussilago och kastar av sig dunjackan i svettattacker när man är framme vid den solvarma klippan. Men så var det faktiskt idag vid Köpegårda klippan, 15 km från Karlshamn. Klättringen i Köpegårda är av larv-karaktär, dvs att det är jättehöga fotisättningar, mantlingar och balanserande på sva i 5:a-6:a-graderna. Kul! Och jag ledde, vilket jag tycker är en prestation i sig, fast jag var rädd!
Tyvärr var inte kameran med och kunde bildbevisa alla dessa fantastiska livstecken. Men det var härligt! Och sen blev det ca 1 liter späda nässlor som ska kokas till soppa ikväll.
I morron blir det ny frisyr, sen två nätter på Öland i fågelskådarmundering.

OL-comeback

Efter att ha fegat, undanflyktat och dragit mig i snart ett och ett halvt år insåg jag idag var jag faktiskt fortfarande hör tämligen hemma. Nämligen i skogen. Skog är väl ett ganska starkt uttryck för att beskriva Horna Fure-terrängen som forserades idag, men det växte träd och det var taggbuskar på marken. Det var OL-premiär och en nytändning för mig som flyttat alla muskler ca 60 cm uppåt och sprungit kanske 10 pass de senaste 6 månaderna. Det gick dock över förväntan och vårt fantastiska propagandalag (började idag fundera varför det heter "propaganda", ända tills jag var 16 år betydde propaganda endast "ett-lag-som-består-av-"resten". Nån idé någon?) med förstärkning av Vilse-Emil kom på en hedrande 14:e plats. Shit, om det kan gå så här bra utan att träna alls ska jag nog sluta träna helt och alltid vila mig i form.

Det går framåt med bilen också. De extremt fula "kjolarna" som hade antagit en silverdaskig gråton är borta, rosten lagad och den är fin och nyservad. Ingen har hört av sig om Mazdan än. Märkligt.

Nu ska jag göra semlor. Man får äta semlor när man har sprungit orientering. Orientering är typ 10000 gånger jobbigare än bouldering. Det hade jag nästan glömt. Det ska jag tänka på nästa gång jag hänger på Babar och svär och sliter och gråter!

Safe landing

Vi överlevde helvetesfärden till Karlshamn! I alla fall vad vi trodde skulle bli en helvetesfärd eftersom det hade regnat typ 1000 millimeter det senaste dygnet i Sör Tröndelag och hela E6:an hade antagit bassängform med finfin svallis på botten. Helt galet och de första 19 milen till Dombås gick med en genomsnittshastigheat av ca 50 km/h... Tur att vi inte skulle åka hela vägen till Göteborg på en dag, som först var den (alltför) optimistiska planen.

Bilkörning genom skandinavien innebär ju också en förträfflig möjlighet att träffa gamla polare och Oslo var inget undantag. Vi fick husera hos ex-Lulebor och kompisar till Anders; Martin och Per. Och Mazdan började precis motorgnissla när vi svängde in framför huset... Vi fick sen världens vy över kvälls-Olso från Grefsenkollen och skaka ur ganska så stela bilåkningsben. Sov sen gott i alldeles nyinköpt bäddsoffa efter mumsig linssoppa och japansk film. Tack för att vi fick bo hos er!

På morgonen tänkte vi klättra lite i Tokerud, ett ställe som vi läst om på bouldering.no och i nån klättertidning. Efter galet mycket letande (parkerade alldeles fel, gick till fel bostadsområde, tog fel skola tre gånger) kom vi fram till klippan som visade sig vara tok-isig och snöig. Här hade inga borstande bouldersugna Umebor varit framme, tyvärr. Kliar det inte i Olsoklättrarnas fingrar? Vi hängde in lite i alla fall och fantiserade om hur fint det säkert är när det är torrt! En bild därifrån blev det i alla fall:

Det var en jäkla tur att vi bestämde oss för att irra lite i Tokerud, det visade sig nämligen att E6:an söder om Svinesund hade varit blockad i 11 timmar av en vält tankbil. Efter ytterligare två timmars väntan fick vi äntligen köra mot Göteborg till min lilla Annika som jag inte fått träffa på toooklänge.

Vi hade hur mysigt som helst med stadsliv, semlor, Blueberry nights, pizza och shopping. Anders som aldrig kan hålla sig från klättring tog cykeln ut till Utby och fick ticka några fina 6:or. Vi hälsade också på en till gammal Lulebo, Mattias som bodde några spårvagnsstationer från Annika. (Ganska många visade det sig, när vi hade promenerat i typ en timme). Naturligtvis spelade Lule hockey mot Linköping den kvällen så det blev jag, sju stycken Norrbottenkillar och en plasmaTV. Plus några vrål emellanåt (jag tror att Lule vann?) och lite kaffe i köket. Jag håller på att lära mig dricka kaffe. Någongång ska väl även Cajsa bli vuxen. Det var i alla fall kul att få träffa dig Mattias! Och kramar till dig Annika som tog hand om oss så väl!

Observera att vi fortfarande inte har hyrt bil, ringt efter assistans eller efter mamma och pappa. Å nej, Mazdan rullar fortfarande "tryggt". Den rullade också in på parkeringen på Kjugekull, nog skulle det hinnas med ännu en bouldersession innan vi kom fram till Karlshamn. Det var gött väder, bra stick och perfekt att testa mitt nya projekt: Babar, 7a. Vi fick beta av en local, Jonas Samuelsson och hade ganska stor framgång. Tyvärr fick varken Anders eller jag ticka den, men vi ska ta nya tag i morgon om vädret är OK. Det skulle tydligen dit lite folk i helgen hörde vi. Anders hade också framgång på klassikern Monolith, 7a+ och jag slet lite hud på ett lågt mantelproblem som jag testade för ett och ett halvt år sen. Den var lika svår i år.

Babar, 7a

Framme i Karlshamn hos päronen sen. Skönt som tusan. Bara lite fix nu innan långa resan. Försäkringar, utrustning, bilbesiktning, försäljning av Mazdan (ring om du vill ha den, slumpas bort för typ 3000 kronor, fullt körbar med nya friktionsdäck och blablabla) och idag köpte vi faktiskt en ny bil. Snälla säg att det var ett bra köp. Volvo V40 bidde det. Den verkar åtminstone ganska fin och är rolig att köra. Ikväll blir det mys hemma med Anders. God middag och lite hemma-spa.

Nybilen

Åhh, snart bara två veckor kvar till Resan.