Bloco Sant Joan

Sitter på camping La Vall utanför byn Taradell och använder så mycket faciliteter som det bara är möjligt. Hutlösa 36 euro för en natt (med tvättmaskin och torktumlare dock, vilket var välbehövligt). Rätt fascinerande, med tanke på att en natt på en refugi är halvgratis. I Cabacés, grannbyn till Margalef, fick vi trerätters middag och sova inomhus i refugi för 24 euro, vilket får betraktas som helt okej. Speciellt som vi fick äta riktiga katalanska calcotes, typ smala purjolökar som grillas och sen äts med bara händerna tills bordet och man själv är helt sotig och täckt av calcote-blad. Den kvällen spenderade vi tillsammans med Pär, Aleix, Marc och Barbara, som kom upp från Barcelona för att klättra över helgen. Margalef bjöd på strålande sol och förstås tokfin klättring, men nå jävulskt med folk på vissa ställen.

Vi stannade i Margalef någon dag till innan vi styrde mot Sant Joan de Villatorrada, med konglomerat- och sandstensbouldering. Ett bra område, där endast en del är med i E-bloc-föraren. Vi träffade trevliga locals som visade beta, talade mycket knagglig engelska och hade en massa hundar (helt galet, ALLA klättrare här har hundar, I sina furgonetas till och med, jag fattar inte hur de orkar). Sant Joan bjöd på mestadels sol, men ruggigt kallt. Tokstick förstås, men jag hade inte klagat om temperaturen orkat upp till åtminstone 10 grader. Jag har insett nu att det är kört för mig att klättra överhäng, det gör för ont i handen, så nu blir det bara verto eller slabbar resten av resan. En möjlighet att öva upp fottekniken alltså. Annat är det förstås för herr Björkén som manglar det mesta han kommer över. Han gick dock bet på en cool 7c+ i Sant Joan, men långt ifrån var det inte. Som plåster på såren fickAnders iaf sin efterlängtade Mondo-padda från en finfin klätterbutik i Manresa. Nu finns det inga ursäkter att skippa de läskiga problemen...

Som avbrott i bouldringen for vi en och mötte upp Pär och Julia i El Bruc för att sportklättra långa leder i det fantastiska Montserrat-massivet. Sjukt coolt berg, med väldigt speciell klättring (slab/vertikalt, konglomerat, nyp en kikärta och lås av vid ankelhöjd). Det var dock sinnes kallt den dagen, typ kulingbyar och -3 i skuggan. Vi for liksom till Spanien för att vi trodde att det skulle vara lite varmt och skönt. Nej, nej, inte inte. En fantastisk dag dock och Anders flashade en 7b/7b+.

Nu är det alltså dags för ett nytt område, Savassona, om vädrets gudar är med oss. Det verkar dock lite skakigt på väderfronten, men vi håller tummarna. Savassona verkar bjuda på väldigt Font-lik klättring, vilket blir en fin uppvärmning inför det riktiga meckat om några veckor. Förhoppningsvis åker vi en sväng till Targasonne om vintern klingar av. Tiden går alldeles för fort....